Äntligen på plats…

Nu är pappa äntligen på plats, efter många turer har han kommit till Minneslunden, så nu får han vila i frid…❤❤❤


Idag har vi satt blommor och tänt ljus för honom. 

Pappas begravning var den 15 juli och hans viloplats Minneslunden skulle bli vid Tysslinge kyrka. Allt var ordnat och beställt via begravningsbyrån, Ghötmars. Vi skulle få besked när hans aska var på plats.

Vi väntade, väntade och väntade… Vi hörde ingenting, till slut ringde jag till Ghötmars för att höra, där fick jag besked att han skulle vara på plats strax innan jul, jul????

Hur kunde det stämma??? Begravs man mitt i sommaren, borde man väl vara på plats långt innan jul, el?? 

Vi funderade och bollade, till slut ringde jag upp Kyrkogårdsförvaltningen och blev hänvisad till krematoriet. Där fick jag prata med en jättefin kvinna som hjälpte mig, jo, men visst, där var pappa, på en hylla i väntan på att någon skulle hämta honom…

Herregud, vad jobbigt allt blev, här gick vi och väntade på att få besked när han var på plats och där stod han och väntade på att få komma hem…

Enligt deras uppgifter på datorn skulle Ghötmars hämta honom och dom kom aldrig, så där stod pappa på hyllan… Jag ringde upp begravningsbyrån och ifrågasatte vad som hade hänt.

Kvinnan jag pratade lovade att kolla upp allt åt mig och det där med före jul hade hon aldrig hört talas om, hmm!

Hon kollade upp saken och då uppdagades det att dom hade kryssat i fel ruta, vilket dom hade missat totalt…

Summan sumarum blev att Krematoriet och kyrkvaktmästaren väntade på att begravningsbyrån skulle hämta pappa och köra ut honom till Tysslinge kyrka och begravningsbyrån räknade med att kyrkvaktmästaren skulle hämta pappa och köra honom på plats…

Jag blev dock lovad att allt skulle fixas till rätta så snabbt som möjligt, så vi gick här och väntade på nästa besked, vilket aldrig kom…

Häromdagen fick min storasyster tag på ansvarig på Tysslinge kyrka och då fick hon beskedet att pappa redan var på plats, i slutet av september hade han kommit dit. Varför fick vi inget meddelande??? 

DOM HADE INTE HAFT TID!!!!

Ska man skratta el gråta???

Nu får vi lägga detta bakom oss, även om det känns rent ut sagt för j-t, att man ska behöva gå igenom detta mitt i alltihopa, att behöva ”leta” efter sin pappa…

Om inte jag ringt, vad hade hänt då??? Hade han stått kvar där än utan att någon hade brytt sig???? Förskräcklig tanke, får ont i magen bara av tanken…

Man förlitar sig ju på att dom har koll och att allt ska rulla på, tänk dom som inte orkar ringa för att få besked???

Nu får han se ut över nejden, en fin och lugn plats, med en utsikt som heter duga, här i höstskrud…


Och i sommarskrud…

En vacker plats att komma hem till…❤❤❤

2 comments on “Äntligen på plats…

  1. Laila skriver:

    Ur led är tiden… Skönt att det löste sig till slut men dåligt att det ska behövas sådana turer. Sorgen och saknaden är nog jobbig ändå! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s